Skorpor och vin

Hockeymiddag!

Köpp med tian och häradsbetäckaren


Årets komet!


 Med pokalen i jackärmen, 27 år ung.

Avslutningsfest!

 
Segmons IF firar serieseger och avancemang till division sex ikväll. Priser har delats ut. Mitt pris? Kvällens kanske mest prestigefyllda pris. En spegel, fotfil och en söt väska fick jag.

Årets mest fåfänga spelare i Segmon år 2009, vilken ära.

Hemma hos cOP



Det verkar som om det var längesen cOP fick till det. Maty "likes this" och gör tummen upp.

Slut på roligheterna!

Klockan är halv fem på morgonen, här på 73:e gatan. Ljudet av poker hörs i lägenheten men det börjar snart bli läggdags.

Om cirka tolv timmar flyger jag och Tony hemöver. Just nu känner jag att jag skulle vilja stanna kvar, för återstoden av mitt liv ungefär. New York må vara dyrt men varenda liten dollar jag bränt under den här resan, har varit en väl spenderad dollar.

Jag undrar om det ens är möjligt att ha tråkigt i den här staden? Det finns alltid något man kan hitta på.


Här sitter jag och Niclas på VIP-avdelningen under en av Rangers träningsmatcher. Den vita lappen mellan oss är en meny. Titt som tätt dök det upp en servitris och frågade vad vi ville ha. På så vis slapp vi springa och köa till kioskerna hela tiden. Våra egentliga platser var högt uppe i taket men vi tyckte det såg trevligare ut där nere så vi gick helt enkelt dit och satte oss. Och där satt vi kvar sen.



Minns ni att Kenny i början av resan berömde fyllekäket? Killen hade rätt. Till det där haket återkom vi efter närapå varenda festlighet. Oftast var man inte ensam. Den kö ni ser här sträcker sig en bra bit till åt vänster.

Igår åkte vi dit nyktra, strax efter klockan två på natten.

53rd and 6th är således en adress ni bör skriva upp. Där serveras nämligen världens godaste mat. Från en plåtvagn.

Där bakfyllan glöms bort



Mats och Tony valde att spendera dagen i vår, numer, ganska så ostädade lägenhet.

Jag och Kenny valde parken. Det var en fin septemberdag idag.

Kenny tipsar

Idag har Kenny inte promenerat till tvätteriet.

Då tar han till andra knep och tricks för att inte bli sådär "sömnig framåt småtimmarna".


Det blev en trevlig födelsedag för vår vän!


Som ni ser blev han lite trött under kvällens gång.

Enligt honom själv berodde det på att han tidigare under dagen tvättat och stått i. Det stämmer inte riktigt.



Oj då. Någon stödjer visst "pigsamhället" och lämnar in sin tvätt. Det är i och för sig en påfrestande promenad på fem minuter till Erika Cleaners, så jag kan nästan ha lite förståelse om man då blir, "lite sömnig framåt småtimmarna".


Back home!

Lite så känns det efter två nätter i en gudsförgäten spelhåla som Atlantic City faktiskt kändes som. Om vi hårddrar det lite kan vi säga att staden bestod av pensionärer och "skummisar". Hit kommer jag nog aldrig igen.

På pokerborden gick det dåligt för oss allihop. Jag, Kenny och Mats anmälde oss till en turnering. Ingen lyckades med konsstycket att hamna i pengarna, trots uselt motstånd. Kenny rök först, jag därefter och Mats kämpade på längst.


Där satt jag, på den tomma stolen, i sju timmar innan jag fick gå hem med svansen mellan benen. Nyckelpotten för mig var när mina KK inte stod upp mot en annan spelares AQ.

Kvällen innan turneringen var vi ute och svirade lite. Den började väldigt segt, var bra i mitten och höll på att sluta i katastrof. 


Kenny och Mats tog sig ett dopp, mitt under brinnande poolparty. Varför de gjorde "gängtecken" med sina händer har jag dock ingen aning om. 


Om Mats tror sig lite? Jo, lite tror han sig nog allt. 


Tidigare under dagen. Kenny beställde sallad. Han hade inte räknat med att få ett helt salladshuvud på tallriken.


Men idag är han glad. Han fyller nämligen år! Han säger att han vill ha många grattishälsningar så var inte blyga nu. 

What we have been up to lately

Snygg-Mats har kommit till stan. Givetvis drog han med oss ut på dåligheter det första han gjorde.


Ibland tycker jag och Niclas det är skönt att sova med kläderna på.


Amerikansk fotboll har vi hunnit med och titta på.



Som ni ser var vi inte ensamma på arenan. Lite drygt 80 000 människor hade samlats för att se sitt New York Giants vinna sin premiärmatch. Matchen spelades i söndags. Jag tror vi var de enda nyktra på arenan. På raden ovanför spydde en man ned sig, och våra radsgrannar några meter till höger om oss. Han blev ganska snabbt uteskorterad från arenan. En tjej på samma rad ville inte vara sämre utan däckade mot slutet av matchen.

Hur man vet att det är en lite finare restaurang man besöker?


Det är inte gratis i den här staden. Tur då att jag reser med män vars resurser aldrig sinar. Det känns tryggt.


Vi har infört en ny tradition. Inför varje middag spelar vi poker om vem som slipper vara med och dela på notan. Förutom gratis middag är det av stor vikt att inte sluta sist. Förutom skammen det medför tilldelas man lägenhetens allra sämsta sovplats.

Idag sover Niclas sämst. Kenny fick gratis mat. Jag har haft ungefär 0% framgångar i de här turneringarna.


Fem solar

Igår satt det fyra svenskar och käkade middag, alla med ganska så låga förväntningar inför kvällen. Om en stund skulle de titta på Jay-Z i ett fullsatt Madison Square Garden.

Tillsammans kanske vi kunde två eller tre låtar som Jay-Z gjort, hiphop är väl inte vår kopp te direkt.

Trots det stod vi nästan och gapade genom hela konserten. Den stämning som infann sig när Jay-Z var galen och den höll sig så, genom hela showen. Inte en enda liten dipp kan jag påminna mig om.

Det kändes lite som om var jag på konsert för första gången. Brödgäng som jag tidigare sett live; Metallica, Springsteen och Coldplay kan slänga sig i väggen. Eller där tog jag nog i en smula, men lite så känns det faktiskt.

Sen hade han skrapat ihop ett hyggligt gäng som uppträdde tillsammans med honom vilket inte gjorde saken sämre. Alicia Keys, Pharrell Williams, Mary J. Blige, John Mayer, Kanye West, Rihanna, P Diddy och Beyonce för att nämna några.



Wow och snark!


Wow!
Robin bjöd upp till kamp vilket gladde de fyra svenskarna på arenan.


Nja.

Brännboll blir det nog aldrig mer. Vilka som vann? Inte en aning. Vem fan orkar se en hel match? Efter två och en halv timme hade matchen kommit ungefär halvvägs, det fick räcka.

En homerun fick jag se. Just då var det lite skoj att titta på brännboll. Under de övriga 150 minuterna satt jag mest och gäspade.

I morgon betar vi av Jay-Z at the Garden, på söndag tittar vi till New York Giants, på måndag blir det Kings of Leon och på tisdag beger vi oss återigen till Madison Square Garden. New York Rangers träningsmatchar mot Boston Bruins.

Och på onsdag åker vi till Atlantic City och roar oss där i några dagar.

Håll utkik!


Stora unnarkvällen

Igår unnade vi oss. Ett sånt här dollarberg uppstår om en grupp på fyra väljer att äta sju rätter var på en fin restaurang.
 
"Kör hårt i morgon Robin! Vi kommer och hejar på dig." Robin Söderling och Magnus Norman satt och käkade middag på samma restaurang och jag kände mig tvungen att visa vårt stöd inför kvällens match.

Sen gick vi ut. Unnade oss ett helrör. Fick en hel liter. Typiskt USA.

Kvällen avslutades här.


Idag har vi styrt upp!

Natt till torsdag spelar Robin Söderling kvartsfinal i US Open, mot Roger Federer. Då är vi där. I morgon ska vi leka ultras och göra en banderoll inför matchen. Nattugglor hemma i Sverige kommer med största sannolikhet se oss på tv.

På fredag uppträder Jay-Z på Madison Square Garden. Då är vi där.

Ikväll har vi bokat bord på Aquavit.

Jodå. Vi trivs rätt bra här i Amerika.


Lägenheten

Här kan ni få bo i en månad, om ni har en kappsäck med pengar till övers.



Roger Federer bor en ramträff längre bort har vi fått erfara. Det är ett fint kvarter vi bor i.

Igår var jag nära döden. En gul taxi dök upp från ingenstans men snabba reaktioner, från både chaufför och turist, gjorde att det endast blev ett par svarta däckspår på asfalten.

Jag var även lyckosam i en pokerturnering igår. Av nära 500 gubbar var det endast tre som höll ut längre.

Bio hann vi gå på också. District 9 är avbockad.

Ikväll käkar vi på klassisk mark. Elaine´s får sig ett besök.

Curt Cobain; Förlåt oss!


Stylish

Idag har vi shoppat. Då lyssnar gruppen på vårt alldeles egna modelejon.



Umbro är stekhett i NY just nu.

Segmon går på knäna

Igår tappade Segmons IF sina första poäng för säsongen då de endast mäktade med 2-2 mot Svanskog.

Och här sitter jag i New York och drar egna slutsatser om min betydelse för laget...

Serve, volley and match

Ungefär så lång var Robin Söderlings match igår.


På banan bakom spelade han sina tre gem, innan den klena spanjoren tivngades bryta. Jag och Niclas hann se fyra bollar. Efter dem gick vi för att bunkra upp, ölen hade tagit slut. När vi kom tillbaka var matchen slut. Härligt spenderade 100 dollar det.

Senare på kvällen letade vi oss till West Village och stannade där ett tag...



Det här blir en bra dag

Nu:


Sen:

Tony Bergman

Vi är ju fyra som är och tror oss i New York. Den fjärde medlemmen som jag inte alls nämnde i föregående inlägg är Tony "pretty eyes" Bergman. Han är en nordvärmlänning som gillar att lyfta vikter och spela poker.

Idag har den mannen inte bränt en dollar. Fyller man år är allt gratis.



26 år gammal blev han idag.



Dödarna i NY

Kom fram till New York helt enligt tidtabellen. Grabbarna var och tittade på lägenheter så jag fick roa mig ensam ett tag. 

 
Det var fint väder så jag gick och slöade lite i parken.

Sen dök grabbarna upp. Efter en snabb inflyttning drog jag, Kenny och Niclas ut till Long Island där The Killers spelade. Vi hade förberett oss på en mindre spelning med anledning av att namnet på arenan var Jones Beach Theater. Det var dock inte en "liten" teatersalong vi åkte till visade det sig.  

The Killers hade en bra dag på jobbet. En ganska stor besvikelse infann sig dock när det inte såldes öl inne på arenan.

Efter konserten åkte vi tillbaka till Manhattan och besökte ett par nattklubbar.

Vi avslutade med fyllekäk. "Det godaste jag någonsin ätit" var Kennys betyg på maten.


Unner mej, trots allt

Hade det inte varit för bussresan från helvetet hade jag druckit Cola light nu.

Ett fynd från förr



Hittade precis det här "visitkortet" i ett skåp jag inte tittar i allt för ofta. En souvenir från senaste besöket i NY! Med denna dyrgrip i handen erbjuds man fritt inträde. Inte nog med det! De bjuder till och med på, en förmodad blaskig, drink . Den åker ned i väskan ögonaböj.

RSS 2.0