Oaktribe

Gjorde det klassiska misstaget att inte gå och lägga mig förut, då när jag var trött. Nu sitter jag här och "känner mig pigg" samtidigt som jag tittar på en, än så länge, bra ishockeymatch.

Har läst lite gamla blogginlägg och ser att jag är jävligt bra på att glömma bort ord i meningar. Jag tänker meningen, men hinner börja tänka på fortsättningen av inlägget innan jag skrivit färdigt. Mina fingrar tar en genväg för att komma i fas med min hjärna, eller så har jag bara lite för bråttom ibland.

Genomläsning har aldrig varit min grej och det är inget jag tänker börja med heller. Jag jobbade precis likadant i skolan. Skrev snabbt som en attackerande kobra, men fick ofta skäll av lärarna då de inte kunde se vad skrev. Jag fick dock spela lite mer fotboll på rasterna eftersom jag nästan alltid blev färdig först av alla. Jag började prioritera redan i tidig ålder som ni märker. 

Ibland kunde jag börja skriva fint men det tog ju så lång tid att få till snygga bokstäver, så allteftersom provet fortskred återgick jag till min slarviga skrivstil.

När jag pluggade på universitetet var det samma visa, lade ingen större vikt på det konstnärliga skrivandet. Minns när jag fick tillbaka en tenta som gått ganska så bra. Lärarens omdöme löd kort och gott:

"Bra David!"