Ett personligt fiasko
Idag provade jag att löpa. Jag sprang i stadslopptempo i ett tag. Tills jag fick ge upp. Att ge upp är något jag inte gör i första taget så det känns faktiskt riktigt surt just nu.
Under fem veckor har hela min "livsstil" präglats av vad som skulle komma nu på lördag. En rak backhand på en tennisplan satte alltså stopp för mig, den här gången. Jag har för avsikt att ställa upp om ett år igen. Jag vill egentligen inte det men jag måste ju täppa igen truten på alla som inte tror jag kan springa runt det där varvet på under 40 minuter. Det är ganska så många det.
Jag ställde upp för två år sen och var då bara ca 40 sekunder för sent ute. Då hade jag inte förberett mig hälften så bra som jag gjort inför det här stadsloppet så det grämer mig oerhört att jag inte kan springa det förbannade loppet i år.
Nu får det väl bli att börja fördärva kroppen igen. All min sammanlagda konsumtion av onyttigheter jag konsumerat de senaste fem veckorna kommer förmodligen ha fördubblats efter den här helgen.
Kommentarer
Postat av: Maty
sköön skandal ändå;) nårå, vet precis hur de känns när de vankas jobbig heter runt hörnet.. Äre ingen som vill uppfylla din start så har jag en tjej som vill bidra så det blir ett hyffsatt bra resultat under ditt nummer:) en skåning som är bra på orientering, inte helt fel.. vi kan höras imorn å se hur intresset är! tjoo
Postat av: Alex
kör nyktert i ett år så är du kangen alla letar efter
Trackback
