Återställningsfasen
Tillbaks på hemmaplan då. Det känns väl helt ok ändå, måste jag säga.
Några grejer som man direkt reflekterar över är;
- Hur tyst det är när man ska försöka sova. Ingen brummande AC-maskin som står precis utanför fönstret och väsnas.
- Avsaknaden av texttv. "300 inknappningen" är alltid starten på en ny dag.
- Det känns konstigt att rökning inte är en naturlig del av vardagen.
- Du måste handla mat från en affär. Slut på tittande av menyer varje gång du ska få i dig en matbit.
- Det är inte aktuellt att fundera på en krogrunda på en tisdag.
- Du är ensam. Ingen cOP eller Maty som drar med dig ut på dåligheter.
Just det där med rökningen är nog den största omställningen. Det är ju egentligen ganska korkat att gå från ickerökare till rökare bara för att man lämnar landet några veckor. Å andra sidan bra mycket godare att röka än snusa när man är på sydligare breddgrader.
Efter påsk blir det hårdträning. Idag käkade jag kebabrulle. Jo, man saknar den svenska kebaben faktiskt.
Tittade precis på en repris av hockeykväll. Vart har Leif Strömbergs sköna mittbena tagit vägen?
Vi träffade en riktig torsk på flyget hem igår. Han hade tidigare varit ihop med thailändska som han importerade till Sverige. De hade dock gått isär nu. Den här gången hade han bara varit där och blivit omhändertagen, som han uttryckte det. Jag ställde på honom lite och han förnekade att han inte hade med sig någon hem den här gången.
Vid passkontrollen träffades vi på igen och jo då. Han hade allt med sig en liten thailändska den här gången också.
Äkta kärlek?
Nja.
