Allt är nästan som vanligt.
Med den lilla skillnaden att jag dricker vatten. Den sedvanliga före-flyget-starkölen ställs in. Jag skjuter upp det personliga förfallet i några timmar till. Jag vägde mig i morse och fick nästan ångest direkt.
Åttiotvå komma sju kilo. Så lite har jag nog inte vägt sen årskurs fem.
Frågan är inte hur mycket jag kommer gå upp under resan, utan hur mycket?
Normalt sett tränar jag kanske femsex gånger i veckan och går på kalas trefyra gånger i månaden. På ett ungefär.
Nu blir det omvända förhållanden är jag rädd för.
Redan ikväll ska vi tydligen äta fint. Stjärnor och grejer mumlade Kenny om. Med största säkerhet kommer jag inte serveras kvarg.
Kommentarer
Trackback
