Ett uppvaknande, utan kebabsås på tröjan.

Det är då man vet, att det var en förhållandevis städad gårdag.

För det där brukar gå hand i hand. Du vaknar upp, kliar dig i huvudet och funderar lite på vad som hände igår. Du kanske hittar en hög med kläder, och där, på den fina t-shirten ser du rester av något.

"Aha, jag käkade i alla fall fyllemat igår!" tänker du triumferande, men minns det inte.

Det här är ett scenario som bara blir vanligare och vanligare, ju äldre jag blir. Förr hade jag aldrig minnesluckor. Idag är det mer konstigt om jag vaknar upp, och faktiskt minns vad jag sysslade med igår. Det är märkligt, tycker jag. Rimligen borde man bli klokare med åldern.

Jag jobbar mycket med att försöka klura ut lämpliga lösningar till det här problemet. Den allra enklaste lösningen vore ju att dricka mindre och minimera antalet utgångar. Att dricka mindre låter enkelt i teorin men av någon anledning är det svårare att genomföra i praktiken.

En utgång idag handlar mer om att hitta den bästa luckan i baren än att träffa människor. Det är precis som det låter, inte särskilt kul, och därför går jag inte ut lika ofta längre. Och än färre utgångar ska det bli.

Tur då, att jag har ett knippe vänner som sitter med i samma båt. Vi är alla världsmästare på att, om än omedvetet, hetsa varandra till oanande fyllenivåer.

Det här inlägget blev lite väl dramatiskt kanske. Jag gör nog bäst i att slänga in en liten brasklapp här så inte myndigheterna kopplas in. Jag är inte en alkoholist. Ingen av mina vänner heller.

Vi har bara utvecklat ett dåligt ölsinne på äldre dagar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0