Oaktribe

Jag skulle logga in mig häromdagen och såg till min förvåning att jag tydligen hade 96 olästa mail.

Nu visade det sig ganska snabbt att det var den föregående användaren av datorn som inte hade rensat i sin inkorg.

Förmodligen har han också skrivit in sin mailadress på någon hemsida, där man nog helst ska undvika det. Döm själva.


Jag ringade in ett par personliga favoriter. Djur verkar vara populärt.

Sjukdomarna löser av varandra. Nu har cOP tillfrisknat men hans rumskamrat klagar på feber och en massa annat trams. 

Det här ett beteende vi känner igen. Det är ingen sjukdom utan en klassisk bakfylla à la Maty. Efter 48 timmar kommer hans gnäll avta och han är med andra ord snart med i matchen igen.

Självklart tar vi hand om sjuklingen.



Vi som är friska funderar på hur vi ska lägga upp kvällen. Portugal - Sverige vill ju ses men det kommer nog bli tufft, då den börjar 03:45 lokal tid. Den perfekta fyllan efterlyses således. Det är ju lättare sagt än gjort.

Jag räknar inte med att någon av er vet hur man gör då de flesta av er är halvalkoholister redan.

Så där sitter vi i samma båt.

Jag glömde ju bort att berätta att jag lyckades bli utslängd från ett uteställe, när vi var på Pattong. Jag råkade slänga en isbit på en säkerhetsvakt. Mitt i ansiktet träffade jag oturligt nog. Jag mötte upp honom och några mer kostymbeklädda vakter på halva vägen eftersom jag förstod att det här inte skulle gå särskilt bra.

De eskorterade ut mig från stället. Jag fick dock behålla drinken. Det kallar jag gästvänlighet.

Jag har äntligen lyckats hitta den optimala tvättpåsen. Från och med nu och framöver åker alla mina lortiga kläder ned i den här påsen.

Jag, Maty och Björe tröttnade på det nyktra livet igår och styrde kosa mot Pattong. cOP med den krånglande magen valde att stanna hemma.

Jag trodde faktiskt det skulle vara värre, än vad det faktiskt var. Visst lyckades vi hamna på ett och annat skumraskställe, där hamstrar, rakblad och akvariefiskar var på ställen där de normalt inte ska vara. 

På det hela taget hade vi en bra och rolig kväll. Den blev inte så fasligt dyr heller eftersom vi regerade på "Fyra i rad". Jag och Maty spelade i lag mot en liten stackare som snabbt blev två Gin & Tonic fattigare.

Om någon har tänkt att resa med Fritidsresor i framtiden kan jag nog skaka fram en bra deal. Jag ska väl inte tråka ut er med detaljer men jag fick ganska bra kontakt, med en av deras utsända reseledare. Jag fick till och med sova över. Det var snällt, tyckte jag.



Idag gick vår resort från fem stjärnor, till fyra. Någon hade sönder en bräda alldeles intill poolen och de fick bryta upp trefyra brädor för att få ordning på det igen.

Nu tror ni ju såklart att det var jag, "tjockisen", som orsakade detta. Därför känns det extra skönt att få meddela att Björemo nog är lite tjockare än mig. Jag har, flera gånger, gått över just den brädan utan att ha sönder den.

Bagarväckning i morgon. Ao Nang nästa anhalt.

På resorten bor ett gäng svenska damer. Eller damer och damer.  På bilden nedanför ser ni Gunnel. Hon är friskusen i gänget som socialiserar med alla i poolområdet. Hon är nog en bit över 70 skulle jag tro. En av hennes väninnor heter Vera och hon är nog runt 80 år. Hon visade för övrigt upp sig i sin nya bikini igår, lät Gunnel meddela.

Det var Gunnel som tyckte jag var likt en brottare, som cOP  berättade om. Nu tyckte hon att jag var likt Martin Lidberg, men cOP är inte sen och kvitterar i "lika som bär"-ligan.



Här står hon och röker en gul Blend med Maty. Såklart glider hon omkring i knallrött läppstift hela dagarna.

Maty har paxat henne, säger han.

 cOP har blivit matförgiftad. Igår åt vi på ett nordiskt ställe. Pannbiff och kokt potatis blir man tydligen dålig i magen av.

Två dagar lyder det nya rekordet. Vi visste att det förra rekordet på en dag skulle bli svårslaget men vi gav oss fan på att det skulle gå att fixa.

I morse när vi gick upp körde vi ringen och cOP körde sitt sedvanliga peptalk där inne i mitten av ringen.
 
Ni vet, det där snacket om att man ska vara beredd från början, köra över motståndarna, spela enkelt, hjälpa varandra och alla de där andra klyschorna som sen avslutas i ett unisont vrål. Ord som måste sägas fastän ingen lyssnar på dem. Maty spanade in omgivningen, jag rättade till frisyren och Björe knöt skorna. cOP manade på.

Med den uppladdningen kunde vi inte misslyckas. Det satt dock hårt åt, men nu har vi lyckats vara nyktra i snart två hela dygn.

Någon höll på att få till det på färjan. Titta vilket vacker par.



"Vad sa jag egentligen?" undrar mannen.



Besvikelsen var ett faktum.

Till Phuket av alla ställen har vi åkt. Det är första gången jag är här och mina förutfattade meningar visar sig stämma ganska så bra. Och då har vi inte ens varit i Pattong, förutom en kort sväng igårnatt då vi var tvunga att få i oss varsin Big Mac.

Nio av tio man möter på gatan är svenskar. Nästan alla har barnen med sig. På gatan ropar alla efter dig och på kvällen törs man knappt gå förbi en bar, för då är chansen stor att man blir påhoppad av en massa pengakåta thailändare. 

På vår resort bor det minst sexsju barnfamiljer från Göteborg. Männen är tjocka och har tatueringar på ryggen. Deras kvinnor är ännu tjockare och pratar om att allt är så fruktansvärt billigt, här i Thailand. Deras barn är bara jobbiga.

Därför har vi idag gått på hotelljakt. Efter att kollat in femsex hotellrum bokade vi in oss på en sparesort, modell "nästan högklass".

Vi besökte ett riktigt tempel till hotell. Vi trodde nästan vi skulle bli utkastade först, men efter en prisgenomgång vid receptionen kastade vi ut oss själva. Det var dock billigare än vad vi först trodde men ändå rätt så kryddade priser, för att vara i Thailand.

Pappa Maty hade tydligen hälsat att han följer bloggen och sin sons äventyr ute i den stora världen. Tur då, att jag ändå har censurerat som jag gjort. Annars vet i tusan om det blivit några julklappar för Maty framme i december.

Lunch: Penne Bolognese

Kommentar: Här tappar vi hakan då han byter ut spagettin mot en annan pastasort.

Middag: Pasta Carbonara

Kommentar: !!! Blir han inte magsjuk nu, blir han det aldrig.

Det är som cOP sa; "En annan åker runt i världen och provar nya maträtter. Maty åker runtom i världen för att prova hur pastan smakar."

Bra drag igår.
 
Undertecknad kom hem under frukostruschen så det blev en hotellfrukost innan jag somnade in.

Det rävades lite igår.

cOP:s historia är roligast så vi får väl se hur mycket han vågar berätta om det, på sin blogg.

Jag dansade i arton timmar med en norska men sen hände det inte så mycket mer. Någon kyss kanske.

Inga storrävar som var ute direkt. Det är populärt att agera paparazzi så fort någon hamnar i närheten av det andra könet.
Igår var inget undantag. Vem är med vem?

  

Maty försvann i tidigt skede av kvällen. Han letade upp golvet till sitt hotellrum och valde att spendera natten där.

Han kämpade dock tappert. Och vi gav honom vårt fulla stöd, bokstavligen talat.

Jodå! Jag och Björemo gick upp strax efter soluppgång och begav oss till stranden för en löprunda. Och som vi sprang.

 Fram och tillbaka, fram och tillbaka. 

De få thailändare som var uppe i den arla stund stod nästan och applåderade, när vi valde att avsluta löpningen. Vem vann då?

Så här såg beachen ut när vi till slut gick och käkade frukost.
 

Utifall representanter från Skoghalls IBK följer den här bloggen kan jag meddela att cOP lös med sin frånvaro. Känner jag honom rätt kommer han försöka urskulda sig med att han en gång tiden sprungit fort på ett test. Det håller inte. Dels för att han sprang ett varv mindre än alla andra, samt att det är nästan ett år sen nu.

Idag har vi paddlat kanot till Monkey Island och snorklat. Jag och Bjäremo i alla fall. Maty var tydligen ingen hejare på att paddla så deras båt kom knappt ut på djupt vatten. De kom aldrig fram till ön, utan fick vända hemåt.

Ett gäng chipspåsar, några snickers och ett par kalla läskeblask i kylen.

Det är kalas ibland. Idag är sådan dag.

Björemo funderar på att köpa med ett flak öl hem. Så god är inte Changen att den är värd den mödan det skulle innebära, att frakta med den hem. Jag tror jag fick honom att överväga tanken att köpa öl hemma, trots att Changen lyser med sin frånvaro på Systembolagets hyllor.

När vi ändå chockar med en lugn kväll tror jag även vi ska ta den där löpturen i morgon bitti, precis innan frukost. Utnyttjandet av frukost är inte vår grej annars, men i morgon tror jag vi slår till på en.

Jag blev stammis på en kiosk idag också. Han såg att jag var på väg och stod redo med mitt dagliga inköp. Jag har tagit samma rutt till stranden varje dag och köpt exakt samma saker varje dag. Ett paket cigg och en flaska vatten. Det är frukost det.

Gårdagen flöt på fint, utan större skandaler.

Trots att vi är fyra stycken nu lyckades inte någon gå hem samtidigt.

Jag gick hem först utav alla.

cOP släntrade in som tvåa. Han skulle precis gå och bada med en svensk tjej men hon dök aldrig upp igen, när han satt där och väntade vid vattenkanten.

Maty som letade norskor hamnade på tredje plats. Han sprang på en holländska i en liten gränd så där blev han blåst. 

Björemo kom hem allra sist. Han träffade en svensk tjej. Hon ville till slut gå och bada med honom men han avböjde och gick hem. Det visade sig, idag, att det var samma tjej som cOP styrt.

Idag har vi krånglat lite. Björemos beachbag blev stulen för bara några timmar sen. Han låg och sov vid poolen som ligger 10 meter från hotellets reception. Rätt fräckt av tjyven. Nu är han en mobil, en kamera och några tusen baht fattigare.

Vi har precis kommit tillbaka från polisstatioen där vi anmält stölden. Sköna poliser. Han som hjälpte oss låg och kollade på en actionfilm så han var lagom intresserad av att hjälpa oss först. Han pausade filmen efter några minuter som tur var. Innan vi gick nallade han en cigg av mig. Jag invände inte.

 
Är det någon sett den här flaggan förut?

Just det. Min solskyddskräm låg i hans väska. Så jag har också en tung eftermiddag här i Thailand.

Jag tror vi får ta till spriten.

Carl-Ola vet hur man lurar en inbrottsthyv.



Mycket smart av honom att dra fram nattduksbordet så inte hans dataväska syns. Sen hänger det sladdar till höger och vänster eftersom han laddar sina elektronikprylar. Men de syns ju knappt.

Igår blev det ett par GT:s och det blev rätt sent. Jag och Maty spelade pingis halva natten. Baren stängde men vi fick vara kvar och lira. Jag vann i fyra raka set. Han var inte riktigt nära i något utav seten om vi ska vara ärliga. Han spöade mig dock i fussball. Resans första torsk. Det höll på att bli en till, strax innan jag förlorade mot Maty, då jag och Maty spelade fussball mot cOP och Rundqvisti. Den matchen spelades dock inte färdigt då jag tyckte motståndarna fuskade. cOP blev göbbig och gick hem.

Idag kom resans andra förlust, En tung sådan. I morgon är jag inte längre Herre på täppan. Dagen gren var fotbollsgolf och jag öppnade urstarkt med två birdies och två eagles på de fyra första hålen. Jag Ledde stort men de sista nio hålen var bedrövliga, för min del. Maty kom ikapp och vann sedermera på det första omspelshålet.

Nu blir det fotbollstittande och kanske några drinkar.

Såhär har vi det om dagarna.

 
Jag och Maty i Jacuzzi-delen, av vår pool.

Jag hade tänkt skriva lite om hur ställningen är i drulletoppen men det börjar bli ont om tid här borta. Jag leder den i alla fall, kan jag avslöja.

Ha en bra lördag!

Vi har nu lämnat fullmåneön och styrt kosan någon kilometer in mot fastlandet. Det var från början tänkt att vi skulle dra till Koh Tao som ligger ännu längre ut i havet, men när vi vaknade till liv i morse hade sista båten redan avgått. Den lättade ankar klockan 14:00 och då var vi inte kontaktbara. Så det fick bli Koh Samui istället. 

Vu har checkat in på en stekig resort som kostar skjortan jämfört mot vad vi betalade på Koh Phangan. Här lär vi nog ligga och lata oss några dagar. 

Jens har hittat till bloggen. Kul!   

Han har en sådan här tatuering på överarmen.



Det hade jag med i några minuter. Tur för mig är att den gick att tvätta bort för vem vill springa omkring och se ut som en SuperJens..?

Morsan mailade häromdagen och diskussionen om huruvida cOP ser rysk ut, eller inte, är härmed avslutad.



Till och med cOP tyckte det var lite småroligt.

Här på resorten surfar vi med blixtens hastighet så våra medtagna datorer kommer nog användas en hel del. Ikväll, innan fotbollen får det nog bli ett parti poker.

Vi har hittat till Koh Phangan och funnit oss till ratta. 

Resan var ruskigt dryg. 30 timmar ungefar. Tre flygturer och speedboat.  

Vi hade dock lite tur. Nar vi kom fram till Bangkok fanns det endast ett plan kvar till Koh Samui vilken ar grannon till Koh Phangan. Det var saklart fullbokat och vi chansade pa att kopa in oss pa standbylistan. Nar incheckningen var avslutad stod vi dar och invantade domen. En natt i Bangkok eller direkt till Koh Phangan?

Det var vi tre, ett gang fransoser och nagon krake till som stod och hoppades pa att fa komma ombord. Incheckaren lat meddela att det endast fanns tre platser kvar. I ett sant lage ar jag i princip oslagbar. Det blev saklart svenskarna fick slanga upp vaskorna for incheckning.

Carl-Ola kallas for ryssen numer, da en rysk man borjade prata rysska med cOP. Nar denne senare forklarar att han ar svensk ursaktar ryssen men forklarar samtidigt att han tyckte att cOP sag ut som en rysk.

Jag och Maty tycke det var mycket kul och ju mer vi gick och tankte pa det sa kom vi fram till att den ryska mannen faktiskt har ratt.

    
Karelin?                      Carl-Ola?

Vi har varit har i tva natter och inga varre skandaler finns det att rapportera om.

- Vi spelade fotbollsturnering igar. Vi blev utslagna i gruppspelet. Jag vann skytteligan till Matys stora besvikelse.
- Vi spelade en pokerturnering igar, vi och 14 stycken till. Pokerkungen Carl-Ola och Maty forsvann sanbbt. Jag slutade pa plats nummer tva och havade in ett par dagars gratis boende i form av prispengar.
- Maty kom tydligen till finalbordet meddelar han live fran min hogra axel.
- Forsta spyan levererades igar. Det var undertecknad som stod for de juniortakterna.
- Maty kande pa kvinnobrost igar.

Annars ar det oforandrat i ravligan. Vi ligger lagt ett tag till. Jag brande ett par lagen igar. Bland annat en halvtjock tjej fran Uppsala som prompt ville dansa hela tiden. Da kunde det kvitta.

Har finns aven vanner fran Karlstad. Daniel Monander var kille som styrde upp boende at oss. Snyggt jobbat!


Han ar lite brunare an Maty. 




Moanders lillasyster ar ocksa har, tillsammans med sin pojkvan.

Han tatuerade in sitt efternamn pa armen igar. Han heter Rundqvist i efternamn. De tatuerade tydligen in Rundqvisit.

I live.

The first night in Thailand is over. Almost, at least.

BRB as they say.

30 minuter kvar tills vi är framme i Stockholm.

Nordman steg på i Katrineholm. Vid sin sida hade han en väldigt storbystad tjej. Tyvärr hann vi inte dokumentera denna stora händelse.

Resan startade dock i besvikels för cOP. Jag hade medhandlat, en vad jag tycker, finare flaska Champagne.



Carl-Ola granskade flaskan noga och tyckte att märket dög (Moet) men det var ju helt fel årgång, lät han meddela.  

Nu är flaskan slut, samt de öl cOP tagit med så nu längtar vi till Arlandas barer.

Det här är Alexander Hellqvist.



Han har lovat att hålla ställningarna här hemma nu när vi försvinner ett tag.

Det är sådana vänner man verkligen uppskattar och önskar att man hade fler utav.

Edvertz: Salander blir begravd levande i slutet av nästa bok. Lugn nu. Hon lyckas på något mirakulöst sätt gräva sig upp, kommer inte riktigt ihåg hur hon gjorde, men det hela var mycket spännande minns jag.

Precis som utlovat;

Resenär 1:

Namn: Carl- Ola Peterson

Ålder: 24

Styrka: Beryktat slagskott.

Svaghet: Tjejers halsar.

Forskarstudenten cOP som han kort och gott kallas är killen alla killar vill vara. En jäkel på poker och bor i en stor trea, med jacuzzi, mitt i centrala Karlstad. Ordning och reda är ett stort intresse. Carl-Ola kommer garanterat ikläda sig rollen som reseledare under den här resan.

Han gillar att ha rätt och har det oftast. cOP ogillar att Israel är här för att spela tennis och tjocka tjejer. Han kommer också rapportera om resan från sin lilla hörna som återfinns på den lite mindre tidningens webbplats.  

Resenär 2:

Namn: Mathias Vikström

Ålder: 21

Styrka: Oneliners.

Svaghet: Internethandel.

Mathias lystrar allt som oftast till "Nollan Vikström". Jag vet dock faktiskt inte varför. Han själv kallar sig själv för "Chefen" vilket jag förstår, än mindre. Här kommer han förmodligen allt som oftast kallas för Maty. Han är killen som ligger och drar sig i sängen när alla andra som hyrt en stuga städar den. Maty drar in pengar som lärarvikarie. När han inte springer runt i Ilandasskolans korridorer och tror sig ses han allt som oftast på Wayne´s där han sitter och fikar.

Maty är utan tvekan resans roligaste resenär. Han kan varenda replik ur Jönssonliganfilmerna och hans lillasyster är tydligen den fjärde snyggaste lillasystern i hela Karlstad. Maty har en gång stulit en skidlift och är obesegrad som löpare inom kategorin för de med väldigt hög promillehalt.

Nu ljög jag lite. Mathias brukar inte alls fika på Wayne´s.

Jag har försökt hitta en bild på oss alla tre, men jag tror inte det finns någon sådan ännu.

Jag hittade dock den här på Carl-Ola och Maty. Jag vill varna känsliga läsare för att det kan vara lite för mycket påklistrat schtek på bilden här nedanför. Kortet är hämtat från stureplanswannabe.se



Carl-Ola är mannen i hatten. Maty är mannen med snusnäsduken.

Det blir alltså Filipstads stolthet, Moonkenny, som kommer agera mentor åt mig så här i början av bloggkarriären. Han lät meddela att han kände stor stolthet över sitt nya uppdrag som bloggcoach. Kenny är några år yngre än mig men jag känner ändå att vi kommer jobba bra tillsammans. Det som är värt att veta om Kenny är att han, näst efter Christer Björkman, är Sveriges största schlagerfantast och att han nyligen blev listad som Karlstads snyggaste kille.

Valet var således lätt. cOP var dessutom inte intresserad och Edwertz gillar jag egentligen inte så mycket, så han blev aldrig tillfrågad. 

Att få till en snygg bloggdesign var tydligen ett "jävla meck", enligt Kenny, så därför nöjer jag mig med en helvit blogg för stunden.

Jag antar att de som kommer läsa den här bloggen vet vem jag är så någon längre presentation känns överflödig.

Namn: Daniel
Ålder: 25
Bor: Karlstad
Styrka: Slå till på halvvolley.
Svaghet: -

Det får räcka.

Grejen med uppstartande av blogg är jag ska ut och resa och jag kände att resdagboken är lite för mycket 2007. År 2009 så bloggar man. 

På fredag sticker jag och två andra medresenärer till Asien. Ni som vill kan följa resan på den här bloggen.