Oaktribe

Kolla bara vilket slit vi genomlider för att få spela lite innebandy på vintern. På den varmaste dagen under året springer vi i en skidbacke istället för att ligga vid ett vattendrag och spana på tjejer.

Så jobbar vi i Skoghall.

En slö jävel sitter dock i brassestol och läser tidningen. Precis som vanligt är jag försiktig med att hänga ut personer vid namn, så därför låter jag namnet var osagt även den här gången.

Jag är och hälsar på där allt startade. Värmlands hjärta, som Gert Fylking en gång beskrev det. Jag pratar så klart om Grums. Eller Beverly Hills som jag numer kallar det.



På den här gräsmattan har jag sprungit runt en del i mina dagar. På bilden ser ni Sigge, vår hund, och en monstruös pilbuske. Den där pilbusken var alltid ett hinder i en mycket populär hinderbana vi satte ihop förr. Den skulle alltid hoppas över, utan att nuddas. Nuddade man någon av grenarna fick man ett par straffsekunder och det hade hade man inte råd med minns jag.

Det var inget svårt hinder på den tiden. Skulle jag prova mig på hinderbanan idag skulle jag nog dra på mig ett par straffsekunder där. Om jag inte värmt upp ordentligt, vill säga.

Sigge är för övrigt döpt efter backbjässen Sergei Fokin om ni mot förmodan undrade varför vår hund heter Sigge.

Klonk nummer två i juni. Den klassiska handen 104o besegrade den oerhört dåliga italienaren i heads-up matchen. Alla, och då menar jag alla som läser den här bloggen hade vunnit över honom. Till och med morsan som aldrig spelat Texasvarianten av poker.

Jag såg ett stort sällskap på 15 japaner alldeles nyss, inne i stan. Tolv av dem hade kameror runt halsen, det är därför jag är så säker på att det var japaner. De fotar mycket.

Hur hamnar de i Karlstad av alla ställen och vad är det som fascinerar så mycket att de måste ha med sig ett dussin kameror på promenaden? Det funderar jag en del på.

Premiärskriver från min nya dator. Det är en Dell, ungefär så mycket vet jag. Fick frågor om minne, processorer och andra grejer igår. Jag fick passa på nästan varenda fråga. Min skärm är bra, det är det enda jag vet. Och så luktar datorn gott. Det gillar jag.

Flyttade över användbara program och filer från den gamla datorn igår. Då springer man oftast på saker man glömt bort att man hade. Det här kortet är ett typiskt exempel på det.

För alla som har det som sin morgonrutin, att spana in den här bloggen, kan jag meddela att det är dags att plocka fram solbrillorna och kortbyxorna. Sommaren är på gång!

Ordet häst har ganska nyligen fått en helt ny innebörd för mig. Det kan användas i många sammanhang har jag fått lära mig av de glada stassarna. Jag har t.ex en granne som är en riktig jävla häst.

Snart dags för träning. Då ska herr Friman få sin vinst utbetald. Ett tusen kronor. Hoppas att han inte har bilen för tungt lastat bara.

Jag springer den där skiten i morgon. Idag testade jag att springa 2,5km i hyfsat tempo, utan att ryggen protesterade nämnvärt.

Målsättningen sub 40 känns dock inte särskilt realistisk längre. Ny målsättning; Ta mig i mål. Det känns ju inte sådär rock 'n' roll men vad gör man. Jag är ju trots allt anmäld och jag dör ju inte av att försöka ta mig i mål.

Någon som lär bli lycklig av att jag ställer upp är J.Friman. Han blir med största sannolikhet 1000 riksdaler rikare i morgon.

Jag får hoppas Kenny fixar 40 minuter. Då går jag nog plus minus noll om min kalkyl stämmer. Han får ta hand om drinkarna lite senare på kvällen, det är lite så jag kalkylerar.

Den grönvita maskinen fungerar även utan en ryggskadad Oaktribe. Det står klart efter 0-7 krossen borta mot Eskilsäter igår.



Det ska bli spännande att se hur vi står oss i sexan nästa år.

Igår hade Kenny tur. I alla fall om vi ska tro den inom spelkretsar, inte allt för okända Hatten.

Jag har precis pratat med Alexander Hellqvist som berättar att han precis ritat på för Skattkärrs IK. Jag blir sjukt glad, killen uppfyller en dröm. 

Alex kommentar till det hela: "ska bli grymt kul, men jag kommer sakna laget." 

                                                       

Resultatlistorna är ute nu. Glöm det ni läst tidigare. Efter fotofinish slutade jag tydligen för Kenny. Man tackar.

Jag har bloggat rätt kasst på slutet. Jag har dock hittat en trogen läsarskara som tittar in någon gång per dag. Ni är ca 80 stycken. Jag tror jag skrotar min målsättning att erövra hela världen.

Det räcker med er. 

Sista två veckorna i maj har jag spelat abnormt mycket poker, för att vara jag. Nästan 100 timmar. Det har gått bra. I  Sverige talar man inte om summor så då gör inte jag det heller. Det är inte så att jag skulle kunna åka ut till Porschebutiken på Färjestad och välja ut en valfri modell. Så bra har det inte gått.
 
Däremot skulle jag kunna gå och köpa ett par jeans för tusen spänn. Skulle jag vilja köpa 50 par skulle jag kunna göra det också, och ändå ha en liten slant kvar av min pokervinst från de sista två veckorna. 

Porschen köper jag i juli. Eller augusti. 

Alternativt så försöker jag få ned en, eller båda fötterna på jorden.