Oaktribe

Svår bortamatch idag mot Sillerud. Vår trupp har börjat tunnats ut. Idag var det tre nya spelare med i laget på grund av skador. 

Vår tränare förklarade att det var väldigt viktigt att de "höll i gång för de kan ta allt mellan en och två mintuer innan ni får hoppa in". Så funkar det i Segmon.

Min uppladdning bestod i fyra timmars sömn och en inte alltför nykter fredag. Dagens tilldelade position var forward.

Det är nu blir det knepigt. Jag vill inte skriva att jag gjorde en bra match för det vore så typiskt mig tycker alla.

Kolla in VF på tisdag istället. Under rubriken "Veckans hetaste".

Så. Nu blev det ödmjukt och fint kände jag.

Idag var till arbetsförmedlingen och träffade min handledare för första gången.

Jag vet nu att Claessons söker diskare, det jobbet kunde jag söka tyckte hon. "Det kan väl vara roligt att prova på något nytt" som hon uttryckte sig.

Hmm.

Hon frågade också om jag kunde skriva. Det frågade hon ca fem minuter efter att hon sett mina slutbetyg från gymnasiet och mitt studieintyg för de tre åren jag spenderade upp på universitet.

Hmm igen.

Men i övrigt var hon väldigt trevlig.

Coldplay ja.

Det var inte samma tryck som när de spelade på Globen häromsistens men de gjorde ett mycket gott dagsverk. Jag ska inte försöka leka musikrescensent men de låtar som överraskade mig positivt var; Cemeteries of London , The hardest part och hyllningslåten till The King of Pop.

Så här såg det ut, och lät, från min åskådararplats.

Jag blev ikväll tvingad att titta på Spårlöst som sänds på TV 4. Agneta Sjödin hjälper svenskar att leta upp släktingar som de av olika anledningar tappat kontakten med.

Idag var det en ung tjej som ville ha hjälp med att hitta sina biologiska föräldrar. Hon blev adopterad till Sverige från Polen, i mycket tidig ålder. Allt hon har kvar från Polen är en bild där hon ligger i en spjälsäng, i ett barnhem. Typ.

Agneta drar iväg med tjejen och letar upp barnhemmet. Det blir tårar. Såklart. De får prata med en snäll farbror som pratar mycket gott om tjejens föräldrar, han kände till dem mycket väl säger han, men tyvärr vet han inte vart de håller till idag. Tårar igen. Nu känns det kört, de kommer inte hitta föräldrarna.

De åker till stadens borgmästare. Trots sin höga status i staden kan han inte berätta vart föräldrarna numer håller hus. Borgmästaren hade tydligen hänvisat till en europeisk lag som inte fanns om varför han inte kunde avslöja föräldrarnas adress.

Ojoj. Nu blir det mera ledsna miner, för nu kan det väl ändå inte finnas något mer de kan göra för att hitta de biologiska föräldrarna. Det är bara att åka hem igen, tänker de. Mer tårar.

De sitter runt ett litet bord och fikar när en annan kvinna ur produktionen kommer in, viftandes med ett papper. Jodå, hon har mirakulöst nog fått fram en adress! Hon besökte förmedlingen för adoptivbarn och där fanns det uppgifter om vart tjejens biologiska föräldrar bodde. Vilken jävla tur att någon kom att tänka på den förmedlingen, i sista minuten och allt! 

Nejru. Vilket skitprogram.

Inte för att vara sån, jag förstår ju att tjejen vill veta vem sina riktiga föräldrar är men det hade hon säkert bara behövt logga in på facebook för att få reda på.

Kanske inte, men jag är säker på att hon inte hade behövt plågats så av TV 4 då de lät henne få benen undansparkade av snälla farbröder och borgmästare hela tiden.

Saker jag borde tagit tag i sista tiden.

- Ringt Com Hem.
- Ringt Bredbandsbolaget.
- Ringt Karlstad Energi.
- Ringt min bovärd.
- Kollat upp vad arbetsförmedlingen vill ha för papper av mig.


Saker jag istället gjort.

- Tackat ja till en lägenhet som jag inte ens varit och tittat på.
- Bokat en resa till New York.
- Fixat biljetter till The Killers i USA.
- Spanat in spelschemat till US Open i tennis.
- Ordnat biljetter till Coldplays spelning kommande helg.
- Bytt innebandylag för att kunna göra lite roliga grejer.
- Varit allmänt slö.

I morgon är det jag som tar tag i mig själv och ringer de där förbannade samtalen.

Premier League har sparkat i gång och då är det bråda dagar för undertecknad. Snart är det dags för studiosnack inför matchen mellan Tottenham och Liverpool.

Ikväll bjuds ni på något ni väldigt sällan får uppleva i den här staden. Bra fotboll är man normalt inte bortskämd med.

Lazio har varit här någon gång samt Manchester City, men ikväll gästar Värmlands hetaste fotbollslag kommunen.

Vill ni se när Segmons IF vinner mot något av Ulvsbys andralag beger ni er till Ulsvby IP. Matchstart är klockan 18:30.

...och så finns det de som försöker.

Skattkärrs IK heter numer den förening jag representerar. Efter en tids fundering stod det igår klart att jag lämnar Skoghall och dess elitsatsning.

Min nuvarande ambitionsnivå stämmer inte överens med den Skoghall kräver av sina spelare. Det har jag fått höra vid ett par tillfällen och jag köper det, till viss del. Jag har slöat lite med träningsnärvaron i sommar, det har jag. Men jag kommer inte på något sätt oförberedd inför en tuff säsong i innebandy, snarare tvärtom.

Skulle jag lägga ned mig 100% så är jag övertygad om att jag skulle kunna vara en hyfsad spelare i ettan. Jag var det i fjol, trots att jag enligt mig själv inte gjorde en särskilt bra säsong.

Jag har alltid spelat innebandy för att det är kul och det har fram tills nu gått hand i hand med att jag velat spela på en så hög nivå som möjligt. Nu kanske det blivit lite väl seriöst för att jag ska tycka att det är värt att lägga ned den tid innebandyn faktiskt tar.

Sen jag skrev på Skoghall har jag i stort sett tränat innebandy fyra dagar i veckan, tio månader om året. Det är en del det.

Lägg därtill att konkurrensen är kvinskarp vilket betyder att om du vill spela så måste du verkligen vara där och köra stenhårt varje gång. Det kanske finns fem stycken som är självskrivna i Skoghall. Jag är absolut inte en av dem och som jag känner nu orkar jag inte vara med och kämpa om en plats i laget.

Jag och Danne rök ju som bekant ihop i onsdags. Visst, det påverkade mitt beslut en aning men jag hade nog valt att ta samma beslut utan den där, faktiskt så här i efterhand, roliga diskussionen.

Jag vill passa på att tacka alla i Skoghall för en bra tid. Spela bra nu grabbar, även utan mig i laget. Ge bollen till Wendel så ordnar det upp sig ska ni se.
 
Ikväll tränar jag innebandy med Alex, Gekkon och Hardy! Det ska bli vilt trevligt.

Igår tog jag en svängom med ett par av mina vänner. Jag var, i princip, nykter. Vi gick till ett folktomt Blue Moon. Efter att jag härdat ut i någon timme gick jag hem.

På väg in mot stan upptar ett tjejgäng på fyra hela trottoaren. Jag gör en snygg omkörning och får snabbt en lucka på tio femton meter.

Då tror de lite mer, eller ganska så mycket mer berusade tjejerna att jag inte längre kan höra vad de säger, eller så bryr de sig inte för följande kommentarer släpps. 

- Det DÄR var en snygg kille!
- Han är säkert upptagen.
- A very sexy ass.

Och den sista tjejen som inte riktigt håller med utan säger kort och gott;

- Näää, han var alldeles fåfäng.

Där har de inte många rätt tjejerna. Det skulle väl vara hon den sista där då. Jag kammar ju faktiskt till håret och slänger på mig lite parfym innan jag går ut. Alternativt så pratar de om helt annan kille. Så var det nog.

Stoffe Sterner kissar på samma sätt som han alltid har gjort, det fick jag också erfara igår.


Jakten på hans sagolika vy går vidare.

För tredje dagen i rad skriker väckarklockan liv i mig på den okristligt tidiga tiden 04:43. Förhoppningsvis var det för allra sista gången i hela mitt liv, då jag efter idag inte gör några fler förmiddagsskift på den glamourösa fabriken, tre mil åt vänster .

Om två veckor står jag utan arbete.

Vad jag ska göra då?

En sak vet jag med säkerhet. Jag ska inte gå upp 04:43. Sen får vi se vad jag hittar på. Det ordnar sig nog.