Mer om VM
Nu kommenterar Lasse Kinch matchen mellan Kanada - Tjeckien.
Med risk för att Alexander Hellqvist kommer att gå bärsärkargång i kommentatorsspåret låter jag mina åsikter om honom vara osagda.
Han är i alla fall expert på att prata om andra saker, än just matchen han kommenterar. Jag har för mig att han en gång gled iväg och berättade att hans bror är en bra bowlare.
Han kan dock vara rolig lite ibland.
"Jag trodde det skulle bli hörna, men bollen var väl inte ute, så Sverige får inkast."
"Det skall ni veta att den här domaren inte tillhör de typiska italienska hemmadomarna. Studerar man statistiken så ser man att han är den som oftast fixar bortasegrar, förlåt, ser till så att det blir bortaseger."
No reward
Det är ju i och för sig en belöning att bara kunna hjälpa sina medmänniskor. Så fungerar jag.
Zäta var en gam och tackade ja till hamburgare. Skandal som Alex skulle sagt.
Att jag hade bråttom till jobbet kan ju också ha spelat in när jag tackade nej.
Annars är Jens en mycket bra vän, framförallt när man vill in på Ankan eller SommarPlaza.
Valborg
Jag tror jag brukade gömma mina öl bakom några brädor ute i garaget, i nära anslutning till cykeln. På så vis kunde jag snabbt trycka ned dem i den nästan tomma ryggsäcken utan att det skulle väcka allt för stora misstankar. Inför ett nyår minns jag att vi gömde några flaskor cider ute i skogen, nära det hus där festen skulle hållas. Det var mindre smart då cider inte trvis i minusgrader. Det var läxan vi lärde oss det nyåret.
Valborg och nyår var de stora helgerna i början av spritkarriären. Undrar vad det kan bero på? Eld och fyrverkerier kanske...
Change of mind
Trots Johanssons ständiga läspande var det ju faktiskt ganska så underhållande det där. VM i ishockey kanske inte är så avslaget ändå.
I morgon möter vi Ryssland. Det blir grejer det.
Det här inlägget får gå under kategorin kovändning.
VM i Ishockey
Andreas Johansson som expertkommentator - Nja
Tre Kronor - Nja
Varför ska alltid Håkan Södergren vara med och tro sig så fort det nalkas VM. Är Jonas Bergqvist petad? Inte ett VM för sent i så fall.
Hela VM känns lite avslaget om ni frågar mig.
Väck mig när Kanada möter Ryssland i finalen.
Flytthjälparen
I morgon kommer jag få en ytterst tråkig start på dagen. Jag ska hjälpa en kompis att flytta. Det finns få grejer som är tråkigare, än just det. Jens som min vän heter bor dessutom på fjärde våningen och det finns såklart ingen hiss i huset. Det kan knappast bli värre känns det som.
Det här är andra gången på kort tid jag agerar flyttkarl. Häromsisten var det Carl-Ola som behövde min hjälp. I tre hela dagar bar jag runt hans saker, kors och tvärs över hela stan.
Efter flytten väntar allt som oftast en belöning. Det ska bli spännande och se vad jag får den här gången.
Känner jag Jens rätt kommer det bli något riktigt fint. En weekend i London vore kul.
cOP bjöd på pizza vilket var mer än nog. Han är ju trots allt student.
Insomnia
Det här blir en härlig dag på jobbet.
Utan mobil
Den bör inte hamna i fel händer. Då kan det bli lite pinsamt.
Inte riktigt "Jan Houkko"-pinsamt kanske men jag ser helst att telefonen snart är i min ägo igen.
Flashback
Övervägde tanken att beställa en taxi men tyckte ändå att det var lite väl overkill.
Jag hittade en busshållplats och tog första bästa stadsbuss, med riktning mot stan. Inne i bussen noterade jag att det inte förändrats någonting sedan min gymnasietid.
Klädseln var likadan. Folket var detsamma. Några ungdomar, några pensionärer och några "miljövänner".
Till och med lukten var densamma. Det är svårt att beskriva doften. Jättegammal tygsoffa är nog den bästa luktjämförelsen jag kan komma på.
När bussen började närma sig torget tyckte jag till och med det var lite pinsamt. "Tänk om någon ser mig" minns jag att jag tänkte. Att jag tänkte så är i sig, ruskigt pinsamt. Det kan ju inte betyda annat än att jag tyckte att jag var lite för "fin" för att åka stadsbuss.
Det är lite skrämmande att jag faktiskt tänkte så, men jag är förmodligen långt ifrån ensam om att tänka i de banorna.
Nästa gång blir det taxi så jag slipper få dåligt samvete efteråt.
Barmark
Igår fick vi i Skoghalls IBK vårt sommarschema. Det ser mycket härligt ut.
Nu till helgen startar vi barmarken med två pass på fredag, följt av två pass direkt på lördag. Sen rullar det på med fyra pass i veckan. När maj summeras har vi genomfört 20 träningspass. Det tror jag inget innebandylag i hela världen kan matcha.
Jag vet att Färjestad brukar dra i gång sin försäsongsträning i början av maj. Förmodligen genomför de fler än 20 pass i maj, men jag tror inte det skiljer så särskilt mycket.
Det enda som skiljer är att de i Färjestad får lite mer betalt.
"Vi och vi" förresten. Jag kommer missa sju av de åtta första träningspassen. Jag drar till Paris istället.
Det lär inte välkomnas av glada hejarop från tränarna i Skoghall men så länge de inte skjuter till runt hundra tusen i månaden känner jag att jag hellre är i Paris, än i grusgropen ute på Sörmon.
Hur tänkte ni här Canal+?
4 varv!
60 sekunder ren adrenalin!"
Sådär har det låtit varenda "reklampaus" på Canal + de senaste två veckorna. Canal + är förvisso en reklamfri kanal, men de är mycket duktiga på att göra reklam för sina egna program så fort de får chansen.
För er som ännu inte kopplat så handlar den där reklamen om speedway. Elitserien eller vad nu den högsta serien heter, drar igång i morgon. Varje tisdag under sommaren och hösten kommer det sändas direktsänd speedway på Canal +. Som jag längtat.
Canal + har exklusiv sändningsrätt till ganska mycket bra idrott. Premier League, Serie A, NHL, Elitserien i ishockey och vi kan väl ta med Allsvenskan för den verkar ju otroligt nog engagera ett stort antal svenskar.
Och så har de speedwayen. Hur många bänkar sig en tisdagkväll för att se på speedway? Det kan inte vara många själar det. Typ några i Småland.
Det måste ju vara någon chef eller annan högt uppsatt person på Canal + som har en son som åker för Dackarna, Indianerna eller annan förening med konstigt namn.
För inte kan de väl tjäna pengar på det här..?
Jag hade fel
Jag känner att mitt ego börjar bli en gnutta för stort nu så jag vore tacksam om någon kom och plockade ned mig på jorden snart.
Federer kanske är i närheten..? Då skulle jag nog kunna förlora ett set eller två.
Snabba ryck
Mikael Lundberg kommenterar att han vill ge mig en lektion i tennis. Jojo. Vi talades vid förut och han nämde att det var flera år sen han spelade tennis sist samt, att han måste hyra ett racket då hans egna var för gammalt och slitet.
Är det bortförklaringarna som kommer redan eller vill han att jag ska underskatta honom? Jag tror på det senare.
Den lätta går jag dock inte på. Matchen blir av redan idag.
Är min backhand på sitt vanliga humör bör jag ha en bra chans.
Mission 85 - Vecka 2
Startvikt: 94,1 kg.
Vecka 1: 92,1 kg.
Ny vikt: 91,5
Jaha. Ett futtigt halvkilo i viktminskning är ju inte något man skriver hem om direkt. Förutom felsteget i lördags har jag varit en exemplarisk Oaktribedietist. Träningsdosen mer än fördubblades då jag kan tillgodoräkna mig sju träningspass från den gångna veckan.
Det lär bli något liknande den här veckan och jobb sätter stopp för dåligheter när det väl blir helg nästa gång. Det måste väl innebära att jag väger in på höga 80 nästa gång..?
Back on track
Hur många äter sina morötter så här? Erik menar att han liksom sparar det godaste till sist.
Lördagen i bilder
Min motståndare hade som mål att ta ett set. Trots att jag hade fem innebandymatcher i benen lyckades inte Gåård klara sitt uppsatta mål. Han blev nollad i första setet men bjöd faktiskt på lite motstånd i de två övriga seten.
Nykerhetslöftet bröts. Här är sydostasiengänget återsamlat. Pistolen kändes säkert helrätt vid fototilfället. Idag känns den mycket fånig.
Nick Wiklund blev ledsen. Han fick tydligen väldigt få SMS. Vi fick turas om att trösta honom.
Linus fick lika många SMS som vanligt och mobbade Nick för det.
Vi gick ut.
Ett par av mina bloggfans ville ta min jacka som "minne". Jag gick inte med på det.
Från krogen har jag inga bilder och det kanske är tur det. Jag minns att en av Karlstads snyggaste tjejer bjöd mig på en shot. Det var snällt.
Undantag
Hotspurs 2
Då får man tänja lite på sina principer.
Minne från förr
Jag gick i nionde klass och I2-marknaden var en stor händelse för oss från Grums. Jag kommer ihåg hur jag och en kompis skulle ta bussen in till stan. När vi satt och väntade på bussen kommer min väns mamma och cyklar förbi. Hon undrar vad sonen har i ryggsäcken. Helvete! I ryggsäcken hade vi nämligen en Coca-cola flaska, modell två liter. Den var fylld med sprit och det var inte finsprit direkt.
Hon skruvade av korken, luktade och grimaserade konstigt. Vi fann oss snabbt och förklarade att det inte var vår sprit, utan att vi bara transporterade den åt några kompisar. Det var förvisso inte enbart vår flaska då vi skulle dela den med två andra kompisar.
Trots det oerhört korkade försöket till förklaring gav hon oss flaskan tillbaka och lät två 15-åriga ynglingar åka in till "storstan" med två liter hembränt. Bra mamma..?
Väl inne på I2 området festade vi till och hade det skoj. Sen gick det fort. Polisen kom tydligen och alla sprang åt alla håll. Utom jag som inte hann reagera förrän det var för sent. Det blev ett samtal hem till farsan, morsan var som tur var bortrest.
"Vi har din son här. Han har druckit något som han förmodligen inte ska dricka. I sin ena hand hade han en halvliters flaska hembränt, i den andra hade han en halvliter Coca cola" kommer jag ihåg att polisen sa.
Sen tog de spriten och lät mig gå i väg. Jag minns att jag även hånglade med en tjej den kvällen.
Kort sagt. Jag var med råge Grums häftigaste kille, just den kvällen. Så fungerar det i Grums.
Visst blev mor och far lite arga på mig. Farsan spelade nog mest arg, tror jag. Det fick även positiva konsekvenser. Jag har sedan den kvällen aldrig druckit hembränt. Man hade ett fin förhandlingsläge när det var dags för fest. Fick man inte utköpt så hotade man bara med att köpa hembränt och då ordnade det upp sig.
ToffelEkstam..?
Kan man bli en toffel utan att ingå partnerskap? Jag tror jag börjar lyckas med det. Ingen ringer längre.
Istället för "Ähh, det är ingen idé. Han får inte för tjejen" kan jag tänka mig att det låter så här "Ähh, den där jävla nykteristen kan vi vara utan!".
Det är ingen dans på rosor på det här, det är det inte.
Nu: Två timmar tennis.
Sen: Nyktert.
I morgon: Innebandymatch i Arvika om jag inte bryter mot det som står efter "Sen:"
Born winner..?
Här ses jag på segerbanketten. Onyttig hamburgare men jag hoppas ni noterar mina extremt nyttiga tillbehör.
Fem matcher blev det. Fem vinster. Innebandystorheter som Ahl, Lill-Kjelle och dansken har alla en sak gemensamt idag. De har alla fått sina drömmar krossade av mig och mina lagkamrater.
Finalen vanns med 4-1. Om ni undrar vem som avgjorde matchen med sina två mål, så kan jag meddela att det var jag.
Vi fick ingen trofé dessvärre, dock fina tröjor som såklart åkte på direkt!
Ska vi testa chefredaktören på VF?
Är det någon som har något bra bombrecept eller något annat skoj som inte lämpar sig på en blogg, där det finns en ansvarig utgivare?
Jag vill helst inte bli indragen i någon polisrazzia så ni kan ju tänka efter lite innan ni ger förslag.
Horar runt lite idag, sorry.
Nu ska jag käka lunch och få en försenad julklapp. En gnutta demens kan vara med i bilden, det är möjligt, ja.
"Jag köper den för artiklarna"
Personen som trycktes in i ett hörn försökte förgäves förhindra den pinsamma situation som uppstod. Han menade att han inte alls köpte den för bilderna utan att det fanns många spännande och intressanta artiklar i tidningen.
Ju äldre jag blir desto mer börjar jag förstå det där mumlet om artiklarna.
Ibland händer det ju att man surfar in på en tvivelaktig hemsida. Tidningarna måste ju ha spelat ut sin roll, känns det som. Eller så länge det finns lastbilschaufförer kanske de kan fortsätta ha marknadsandelar. När man då befinner sig på den tvivelaktiga sidan händer det ju att man klickar på ett filmklipp, det är här "artiklarna" kommer in i bilden.
Jag ber er att lite extra noga granska de kommentarer som finns till de där filmklippen. Det är nutidens artiklar. Det är vanliga, eller kanske inte så särskilt vanliga när jag tänker efter, människor som du och jag som viker sina liv åt de där filmklippen. De betygsätter, hyllar, ger förslag på förbättringar och det roligaste av allt infinner sig när de sågar filmklippen.
Nu ska jag väl inte säga att surfar in på den där tvivelaktiga sidan för att läsa kommentarerna men lite så har det faktiskt blivit.
Ni som inte besöker tvivelaktiga sidor på internet är antingen mytomaner eller tjejer. Så kasta inte sten i glashus nu, ni som tänker yttra er negativt i kommentarsfältet.
"I morgon börjar även mitt nya liv, ska ta tag i mina mat och dryckesvanor"
Så skrev A.Hellqvist i söndags kväll.
I skrivande stund är han dyngrak i Karlskoga och i morgon åker han på Ålandskryssning.
Det kallas för dålig karaktär mina vänner.
Studenttorsdag..? Big NoNo!
Jaha. Nu börjas det. Det är "helg" och merparten av mina vänner har redan försvunnit ned i flaskan. Jag måste nog byta umgängeskrets, tror jag.
Hade det inte varit sånt pli på mig hade jag nog tagit mig en rejäl törstsläckare ikväll. Lite sugen är jag faktiskt. 10 dagar nu, utan alkohol. Karaktär kallas det mina vänner!
Dock medför min nykterhet tråkiga konsekvenser, som nu, när jag inte vet vad jag ska göra av den här torsdagkvällen.
En sak till. Kan inte du som grävde fram ägaruppgifterna till min bil höra av dig? Jag är nyfiken på vem du är. Enligt Elin Gustafsson ska du vara "toksnygg". Det låter bra, tycker jag.
Ask.com
Idag har jag fått lära mig en massa onödigt trams. T.ex vet jag nu att den här mannen har störst. 
Fast ibland tror jag inte de har det rätta svaret på alla frågor. Här nedan måste det ju hänt något med servern.
Ångest, dagen efter...
Alla vet förmodligen vad rubriken syftar på. Ni vaknar upp och går igenom gårdagen, eller så gott det går i alla fall. Där är jag just nu.
Jag sitter och skruvar på mig här i soffan och försöker komma på varför det barkade åt skogen.
Oftast är det droger med i bilden.
Igårkväll dök Erik upp och med sig hade han ett helrör. Jag har ju sista tiden levt onormalt sunt men igår syndade jag. Jag orkade inte stå emot, jag var svag helt enkelt. "Jag vill ju inte ta det själv" tyckte Erik. Så som så många gånger förr föll jag för grupptrycket.
Röret var ett oöppnat paket Singoalla. Alla kakors moder. Fem stycken tryckte jag i mig innan jag började må illa.
Där rök viktminskningen den här veckan.
Inställt!
Edsvalla får tydligen inte ihop ett helt lag, hälsar de. Mer troligt är att de inte vågar komma, då risken för förlust är ganska så stor.
Så ni som hade planerat er morgondag efter matchen får nu helt enkelt hitta på något annat att göra.
Kostnader för parkeringsvakter, polis och andra funktionärskostnader gick dock inte att komma undan. Hoppas Edsvalla har det gott ställt.
Hjälp cOP
Ni som följt min blogg vet att jag har en vän som bloggar på VF.se. Jag är snart ikapp honom och det tär hårt på hans psyke, har jag fått höra. Bloggportalens topplista är det enda han går och tänker på om dagarna. Så vill jag inte ha det.
Jag bryr mig inte alls om den där topplistan längre. Inte ett dugg.
Här finner ni cOP.
Jag vet vad ni tänker tjejer, men tyvärr. Carl-Ola är inte singel.
Spotify
Först ut är Spotify.
Jag vet inte jag. Har inte alla den där skiten redan?
Finns det tio stycken som står utan Spotify så kan jag komma till undsättning.
Skriv er mailadress i kommentarsfältet så ordnar jag resten*. Det går såklart att ringa, SMS:a eller maila in era mailadresser, för det som har de uppgifterna. Det där kommentarsfältet verkar vara farligt och då har jag full förståelse för att ni undviker det.
*Oaktribe.blogg.se förbehåller sig rätten att själv välja ut vilka som får Spotifykonton. Ingen fånig videoutlottning kommer att ske.
83-83
Jag och Rune återupptog vår matchserie i NHL 07.
Det har blivit ett par matcher. Vi spelar alltid med samma lag och av någon anledning har vi lyckats favorisera två av de sämsta lagen i hela NHL.
Vi spelar inte bäst av sju matcher. Just nu står det 83-83 i matcher mellan Phoneix Coyotes och Los Angeles Kings.
Varje match tar ungefär 20 minuter så vi har slösat bort ungefär två och ett halvt dygn av våra liv, på den här matchserien.
Vuxenpoängen bara ramlar in nu känner jag.
Angående Liverpool - Arsenal
Varför kan Liverpool bara spela bra när de ligger under?
Att Arsenal gör fyra mål i den här matchen är ganska otroligt egentligen. De tre första målen bjuds de mer eller mindre på.
Avslutningsvis ett meddelande till Tottenhams styrelse;
Ni köpte fel ryss!
Stormatch
Jag vill dock redan nu börja prata upp den stundande stormatchen som utspelar sig på torsdag.
Det är premiär, för året på Segmons IP. Klockan 19:00 tar vi i Segmon emot Edsvalla i en match som säkert kommer gå till historien som en av de mer välspelade. Har ni inget för er tycker jag ni ska åka de lite drygt fyra milen och beskåda denna stormatch.
Här ser ni Karl-Erik Edman på ovan nämnda idrottspark. Hans barnbarn heter Erik Edman och spelar vänsterback i landslaget. Även ena halvan av Sven Ingvars har sprungit runt och sparkat boll på denna klassiska mark.
Så det är det där det händer, skulle man kunna säga.
486
Jag tar en löptur runt Lambergets industriområde. 5,28 km lång är den löpturen.
För att räkna ut hur långt du springer trycker du HÄR.
Kameraproblemet löst
cOP kom till undsättning igår. Jag hade såklart ett minneskort som inte passade till min kamera. Det här märket har tydligen egna, speciella minneskort. Fint ska det vara.
Det här är cOP kommer in i bilden. Han gick och grävde lite i en byrålåda och kom tillbaka med ett passande minneskort. Han hade "hittat" minneskortet på en utlandssemester för ett par år sen.
Om inte den rättmätiga ägaren hör av sig inom ett par dagar tänker jag överta det här minneskortet, utan att få dåligt samvete. 
Så här ser han ut, tror jag. Det var i alla fall en av de 268 bilderna som fanns sparade på minneskortet.
Stöd Alex!
Gör som Prinsessan Madeleine, Janne Långben, Lasse Lagerbäck och Ingrid Swede för att bara nämna några.
Det verkar vara många som engagerar sig. Kul!
Jag hoppas bara att alla tar det här seriöst och inte börjar skriva in andras namn. Det skulle jag aldrig göra.
Ny tröja, tack
Kan ni skicka en med nummer fem också tror ni?
Ni har en vecka på er ungefär.
Kända Alexander
Alexander Ovechkin. Världens kanske bästa ishockeyspelare.
Alexander den store. Världshistoriens kanske största fältherre.
Alexander Karelin. Legendarisk brottare. Förlorade inte en match på 13 år.
Sist men inte minst, Alexander den fule.
Notera hur jag försöker få honom att inse att hans beteende är under all kritik. Sån är jag.
Dessvärre verkar det inte bita på honom. Han är bortom all räddning.
Mission 85 - Vecka 1
Startvikt: 94,1 kg.
Ny vikt: 92,1 kg.
Två kilo är förvisso ett helt godkänt resultat och kommer förmodligen bli svårt att upprepa. Det finns dock saker att förbättra. Träningsmängden måste öka, endast tre träningspass den här veckan och det är för dåligt.
Kosten har jag skött till punkt och pricka. Det enda onyttiga jag tryckt i mig den här veckan var en bit prinsesstårta, på min födelsedag. Hade jag undvikit den hade jag förmodligen redan varit under 90 kg. Min kropp fungerar ungefär så. Ett felsteg i form av en pizza, en chokladbulle till koppen eller två öl och jag går upp tre kilo på halvtimme.
0 intag av alkohol den här veckan. Det är en siffra som måste förbli intakt eller väldigt liten, om det här ska kunna gå vägen.
Den här veckan kommer bli en riktigt provning då jag är helledig. Och jag är redan törstig.
Ny invägning om en vecka!
Stackars krake
Undrar hur berusad den 23-åriga mannen var? Han minns inte hur rånet gick till men vet att han blev slagen i ansiktet av en eller(!) möjligtvis två personer. Jag gissar på att han var ganska så rund under fötterna.
Tur att jag för närvarande lever ett liv utan alkohol för annars hade den här artikeln lika gärna kunnat handla om mig, eller rätt många av mina vänner. Jag tror dock att rubriken skulle varit lite mer hjältebetonad om det var jag som var inblandad; "Man brottade ned rånarna och inväntade polisen".
Eller kanske ännu mer troligt "Man gjorde motstånd vid rån. Vårdas nu på akuten" .
Obefogat krångel
Igår fick jag en kamera. En digitalkamera. Till den medföljde ett minneskort som ska fungera till alla kameror.
Jag har till och med kollat upp det på internet. Det där minneskortet ska kunna få plats någonstans i min kamera. Jag har nu i ett helt dygn försökt få det där minneskortet att hitta sin plats i kameran.
Det har inte gått så bra. Jag har vänt och vridit på det där kortet artonhundra gånger, provade ett annat minneskort som jag hade sen innan men kameran vägrar acceptera något av korten.
Till sist tog jag såklart till våld. Föga förvånande fungerade det inte då heller. Sådant här krångel som inte ska behöva uppstå gör mig jävligt irriterad.
Liknande irritation kan uppstå när jag ska försöka låsa en cykel. De där låsen vill alltid trilskas med mig av någon anledning. Det brukar sluta med att jag struntar i att låsa cykeln och är beredd att ta konsekvenserna om den är försvunnen dagen efter.
Utvik..?
Citat som "Jag tog bilderna bara för min egen skull", "Det är inget utvik" och "Jag skäms inte för min kropp" förekommer.
Det där orden och meningarna har man aldrig hört förut. Vilken flashback! Hur många dokusåpablondiner har inte myntat de uttrycken genom åren?
Att säga att hon tog bilderna för sin egen skull är nästan det roligaste av allt. Precis som att Panos slänger åt henne ett gäng bikinis, hyr in en fotograf, plåtar henne en hel dag, sen ger henne alla bilder och efter det önskar han henne en god kväll.
Jag kanske är naiv men jag tror inte det funkar riktigt så.
Dagens floskel
Expertkommentatorn Danne Bron-Sundbom tyckte nu att det skulle bli vädigt spännade och se om Varbergs coach hade några "rock kvar i essärmen".
Apropå kvinnor och ishockey
Vi har en kvinnlig medarbetare på jobbet. Det där var hennes ord. Det finns förvisso ett par tjecker på isen men New York Rangers är inte riktigt detsamma som Tjeckien.
Självklart tittar vi inte på ishockey, under arbetstid. Det är förbjudet.
Turning 26
"Under 25? Visa legitimation."
Är det inte så det står inne på Systembolaget?
Jag har i och för sig varit över 25 i ett helt år, men jag har ändå stått redo med mitt körkort vid kassan.
Det ska bli skönt att slippa det krånglet hädanefter. Det tar ju verkligen musten ur en.
Tian Oaktribe
Jaha. Jag behövde inte ens fem dagar på mig, för att glida in på proffstoppen. Min uppdragsgivare "ekstams juveler" har lovat mig helkväll på Blå när jag tar mig förbi Pixationbloggen. Hmm. Topp 10 känns rätt lagom och dessutom är jag ju inne i en hektisk träningsperiod så jag har inte tid med några helkvällar ändå.
Nu sitter de flesta av mina vänner hemma hos Monander och dricker öl i solskenet. Själv har jag precis fått i mig lite pasta och funderar på åt vilket håll jag ska löpa idag.
Nu är det mycket nära
Har jag marginalerna på min sida idag så kan jag snart titulera mig som en av Karlstads tio största proffsbloggare. Jag ligger för närvarande på elfte plats, fast avståndet upp till daminnebandyns representant på listan är försumbar.
Efter det kan jag ta lite semester för att i några timmar bara njuta av min storhet. Sen tar vi cOP och Moonkenny nästa vecka.
Jag tänkte skriva något elakt om daminnebandy här men får inte riktigt till det så låter min åsikt i det ämnet förbli neutral.
Snart kommer E.Rune och tittar förbi. Mannen som i lördags trodde att Expedition Robinson sändes live. Han är 26 år.
Edwertzbloggen har fått sig ett lyft under den gångna veckan. Chrille är bortrest och Alexander Hellqvist vikarierar och han gör det med den äran.
Nyss publicerade han lista på hur hans drömförening i värmlandsinnebandyn bör se ut. Jag fanns såklart inte med. Det finns tydligen inte plats för lagspelare i hans lag. För det har jag väl berättat va? Årets lagspelare 2008 i Skoghall IBK blev nämligen jag.
Ja. Jag vet. Det kanske inte är det rockigaste priset man kan vinna. Mamma blev stolt i alla fall. Och jag med.
När dvärgen "Mållgan" gav W.O
Det är ganska många grejer som är roliga med det här klippet. Han ramlar, dömer ut sin motståndare som verkar vara väldigt kortväxt med tanke på att han slår sina luftsvingar ner mot marken, han dricker inte vatten och han hinner till och med att såga Björemo lite.
Kort därefter gick han hem och la sig på hotellgolvet, eller om det var den natten han somnade dyngblöt i sängen. Jag minns inte riktigt.
Tjejer och ishockey
Jag ska väl egentligen vara försiktig här och inte dra alla tjejer över en kam men finns det egentligen några tjejer som kan något om ishockey..?
Igår när jag satt och väntade på matchen utspelar sig följande dialog:
Nu tänker alla tjejer; "Aha, det är gummi en puck är gjord av."
Alla killar tänker; "Vem fan är Isabel González!?"
Bry er inte om det ni. Det är en vän till mig.
Nedsläpp
Elitserien i all ära men att jämföra den med ett slutspel i NHL går inte. Det är nästan så det inte ens är samma sport.
Ikväll fokuserar bloggen på matchen mellan Washington Capitals - NY Rangers.
Mannen med tre favoritlag är på ingång. Erik Rune.
Jag hoppas att Washington går långt i slutspelet men tror att Detroit Red Wings vinner, i år igen.
En nostalgibild från förr passar in.
Här sitter jag, Lindfors och mannen i den vita hatten nedanför kallas för Wasa. Platsen är Madison Square Garden. Martin Straka sänkte Flyers på egen hand genom att göra ett hattrick, minns jag.
Erik dundrade precis in genom dörren och ville bli inklippt. Det är han som tar bilden. Vi lägger upp ytterliggare en bild istället, från samma resa.
Det var ett nyktert nyår som ni ser. Rune till höger kör sin alldeles egna "Blue Steel". Jag kör också någon variant av den men får inte till den där blicken, på riktigt samma sätt som Erik får.
Om någon mot förmodan skulle ha sett Wasa, mannen i mitten, under det senaste året vill jag att ni ringer till Hasse Aro eller Efterlyst-redaktionen. De behöver alla upplysningar de kan få. Han har varit försvunnen i snart ett år.
Bye bye Berit
Tre gånger fick jag sluta springa och ta sådana där extremt pinsamma återhämtningspromenader. Det är ganska uselt.
Annars funkar mitt nya sunda liv bra. Jag har inte druckit något som är starkare än kaffe på fyra dagar vilket får ses som ovanligt, med tanke på den senaste månaden. Lägg därtill ett lass sallad och ett par burkar tonfisk och ni förstår att kilona bara rasar av mig.
Jag funderar på att vara nykter ända fram till Stadsloppet. Hur många tror att jag klarar av det? Alex ville hänga på när jag tränar, hakar han på även här måntro?
På bloggportalen går jag fram som en slåttermaskin. Nyss var det Berit Högman som fick se sig förbisprungen. Nu finns det bara en politiker kvar att ta sig förbi. Sossen Mejern Larsson. Han knäcks innan helgen.
Mission 85 goes worldwide
Scarlett använder sig av Oaktribemetoden för att komma i "superhjälteform".
Hade jag haft hennes nummer hade jag ringt upp henne och bett henne komma på något eget.
Boliden
Jag förutsåg den här kursraketen.
Hur gör man då för att bli en börsvinnare?
Jag brukar gå in på företagens hemsidor, beställer hem årsredovisningar och tittar på en massa intressanta nyckeltal. Att jämföra dessa nyckeltal, mellan olika företag inom samma bransch, ger dig förhoppningsvis en bra bild på hur den tilltänkta aktien kommer att utveckla sig i framtiden.
Där ljög jag.
Jag väljer de med coolast namn och ber till Gud. Ungefär så.
Nu skulle jag kunna fylla det här inlägget med en radda dåliga affärer jag gjort vilket rimligen borde bevisa att det inte finns någon Gud eller så gillar han inte mig.
För jag vägrar tro att min strategi inte är vinnande i det långa loppet.
Brobränning
I alla fall hade vi gjort upp att vi skulle ses kvällen innan.
Jag skickade iväg ett SMS för att vara säker på att våra planer fortfarande gällde.
Det dröjde inte länge innan min vän svarade. Det var ett ganska så roligt svar.
I måndags hade min kompis en väldigt lång utläggning om att jag inte fick skriva vad som helst i min blogg. Han menade på att det kunde "bränna broar" för honom.
Av just den anledningen kan jag inte skriva vad han svarade på mitt SMS för då är chansen stor att jag bränt en bro. Och det vill jag ju inte göra.
Jag fick hur som helst styra upp andra planer för min måndagkväll.
Jag mot VF.se och några till
Ge mig några veckor så.
Mission 85
Så mycket stod vågen på i morse. Det är inte ok. Jag väger till exempel otroliga 10 kg mer än en deffad Ara Abrahamian. Jag är till och med tyngre än allsvenskans tjockaste målvakt, Peter Wastå, som väger in på 93 kg. Skandal.
Om två månader är det dags för "Stadsloppet". Igår bestämdes det att jag ska springa det. Det enda som är av vikt just den dagen är att springer snabbare än Kenny.
Kenny väger ungefär 20 kilo mindre än mig och hans kropp är som skapt för långlöpning. Skulle han vara lite mörkare skulle man kunna tro att han är kenyan. Så ni förstår att det en tuff utmaning som väntar.
För alla speltorskar som följer bloggen tror jag det kommer kunna gå att spela på den här matchen. Kalle Stark ska agera oddssättare. Kenny försökte igår få det till att jag är favorit med motiveringen att jag en gång sprungit runt det där varvet på strax över 40 minuter.
Det var i min ungdom det. Så enligt mig är han storfavoriten.
Jag siktar på 85 kg och det betyder alltså att jag har ca 2 månader på mig att gå ned nio kg. Varje måndag kommer jag redovisa min vikt, mest för att jag då sätts under press och verkligen måste lägga ned mig.
Mer träning, ordentlig mat och mindre fylla kommer således bli mitt rättesnöre den närmsta framtiden.
Lördagen den 13:e juni ställer jag mig på startlinjen. Bredvid mig kommer Kenny stå och darra av nervositet.
Sverige stannar upp
Om ca 40 minuter händer något liknande kan jag tänka mig.
Sverige möter Finland i en på förhand mycket oviss bronsmatch. Klockan 14:00, SVT 24.
Nu tar vi dem tjejer!
Vi pratar ishockey såklart. Damishockey.
Långfredagen i bilder
Damerna i familjen.
Männen i familjen.
Det blev kväll.
Bror provar de medköpta tröjorna. De passar nästan perfekt.
Storebror och lillebror beslutar att besöka byns bästa uteställe. På Grumspuben är det alltid kändistätt.
Flickvän till ett livs levande NHL-proffs! Jag ser att kramen ser lite väl kärvänlig ut. Om du följer den här bloggen, Jonas Frögren, kan jag lugna dig med att absolut ingenting hände.
Mer kändis-spotting;
Mannen med den rakade skallen har ett silver frånTV-pucken! Jag tror det var 1996 och han känner alltså jag! Stort.
-SLUT-
Där fick Edwertz ett gratisinlägg
Det ska bli roligt att läsa hans inlägg om det här. Det är väl säkert Lagrells fel som allt annat.
Han hejar som bekant på Örebro. Stackars människa.
De verkar vilja spela i Superettan eftersom de frispelar sina motståndare. Och publiken vill ha det till offside?!
En av mina andra vänner, Kenny, hejar på Degerfors. Det är med andra ord rätt så synd om honom också.
Själv så hejar jag på Tottenham.
Succé
Det var nästan som att äntra ett bibliotek när jag stegade in på Systembolaget förut.
Personalen satt och spelade vändåtta vid ett provisoriskt uppställt bord för att få tiden att gå. De tappade nästan hakan när de insåg att det faktisk fanns människor som inte befann sig på torget. De fick avbryta sitt kortspelande så att jag kunde få betala och lämna butiken.
Vilken seger!
Kommunen funderar tydligen på om de ska hylla mitt genidrag med en stor fest på Stora torget. Jag får återkomma i det ärendet, med information om tider och dylikt.
En snilleblixt
Att gå in på ett Systembolag dagarna innan en storhelg är oftast förenat med livsfara. Det är ju nästan större risk att bli ihjältrampad där än om man skulle stå allra längst fram på en rockkonsert.
Därför går jag till systemet klockan 17:30 idag.
Då står nämligen halva Karlstad på Stora torget och hyllar ett gäng hockeyspelare som nyss vunnit SM-guld.
Men inte jag. Jag handlar alkohol då. Alldeles ensam.
Att vara steget före
Äntligen
Då kan man äntligen börja fokusera på Allsvenskan.
Haha....ha.
Fysiskt aktivitet
Förutom en löptur en grådaskig morgon på Phi Phi-öarna har jag inte tagit ett löpsteg sedan säsongens sista match spelades i slutet av februari.
Johan Friman var utmanaren. Jag har aldrig sett han spela tennis men vet att killen har lite boll i sig. Till slut antog jag utmaningen.
Jag var lite ringrostig, det ska jag erkänna.
Jag lyckades dock vinna till slut. 6-0, 6-0, 6-0 skrevs siffrorna till. Friman var rätt så tystlåten efteråt faktiskt.
Siffrorna ljuger lite. Han hade faktiskt några gamebollar men då gjorde jag som Federer och de andra storspelarna. Jag plockade fram de där lite bättre servarna.
Statusuppdatering
Jag tror jag kan vara den enda från Karlstad som inte bytt status på Facebook, efter att Färjestad lyckades vinna i sudden.
"JAAAA, SM GULD I MORGON!!"
eller
"FYYYYYYY FAAAAAAAAAN VAD FIIINT!!"
Dominerar styggt just nu.
Det finns en person som skiljer sig från de övriga. Hellqvist är såklart bitter. Frölunda blir säkert farliga nästa år, ska du se. Kallio lär ju peaka nästa säsong och Jonas Johnsson hinner säkert göra comeback ett par gånger innan nästa säsong är över.
Återställningsfasen
Tillbaks på hemmaplan då. Det känns väl helt ok ändå, måste jag säga.
Några grejer som man direkt reflekterar över är;
- Hur tyst det är när man ska försöka sova. Ingen brummande AC-maskin som står precis utanför fönstret och väsnas.
- Avsaknaden av texttv. "300 inknappningen" är alltid starten på en ny dag.
- Det känns konstigt att rökning inte är en naturlig del av vardagen.
- Du måste handla mat från en affär. Slut på tittande av menyer varje gång du ska få i dig en matbit.
- Det är inte aktuellt att fundera på en krogrunda på en tisdag.
- Du är ensam. Ingen cOP eller Maty som drar med dig ut på dåligheter.
Just det där med rökningen är nog den största omställningen. Det är ju egentligen ganska korkat att gå från ickerökare till rökare bara för att man lämnar landet några veckor. Å andra sidan bra mycket godare att röka än snusa när man är på sydligare breddgrader.
Efter påsk blir det hårdträning. Idag käkade jag kebabrulle. Jo, man saknar den svenska kebaben faktiskt.
Tittade precis på en repris av hockeykväll. Vart har Leif Strömbergs sköna mittbena tagit vägen?
Vi träffade en riktig torsk på flyget hem igår. Han hade tidigare varit ihop med thailändska som han importerade till Sverige. De hade dock gått isär nu. Den här gången hade han bara varit där och blivit omhändertagen, som han uttryckte det. Jag ställde på honom lite och han förnekade att han inte hade med sig någon hem den här gången.
Vid passkontrollen träffades vi på igen och jo då. Han hade allt med sig en liten thailändska den här gången också.
Äkta kärlek?
Nja.
Last night in Bangkok
I morgon kväll landar vi på Arlanda. Ogge kommer stå och ta emot oss med öppna armar där på terminalen. Bra vän!
Idag har jag nästan fått stående ovationer. Jag får hoppas cOP berättar mer när han väl kommer till skott och bloggar lite. Det handlade i alla fall om gocart och när personalen såg mig köra tyckte jag mig kunna se att en del av dem blev tårögda. 92kg Oaktribe slog sig in på topplistan över de snabbaste förarna från mars och framåt.
Jag gick emot mitt inlägg från igår då jag faktiskt besökte shoppingkvarteren ännu en gång. Mest för att jag annars skulle få tillbringa eftermiddagen och kvällen ensam.
Maty prutade som aldrig förr.
Böter drog vi på oss idag också. En polis kom fram och frågade oss vart vi kom från. Sverige, sa vi. Följ med här, sa han.
Vi följde efter och kom till slut fram till ett bord där tre andra poliser satt och såsade. De var som tur av den vänliga sorten och de blev snabbt "kompisar" med oss. Dock kom vi inte undan våra böter. Rökning är inte tillåtet överallt och kan på fel plats generera en bot på 2000 baht (500 SEK), per skalle. Maty som fortfarande var varm i kläderna, efter all sin shopping trollade bort halva beloppet så vi gick därifrån relativt nöjda ändå.
Bloggen tackar för visat intresse! Den lever kanske vidare i Sverige. Skulle idéerna tryta hemmavid får jag väl umgås lite mer med Maty bara, så ordnar det sig nog.
Avslutar med en "klassiker".
Jag på hotellrummet.
Det värsta momentet är avklarat
Jag hatar att shoppa utomlands. Det är inte särskilt kul hemma heller men där kan man i alla fall få vara någorlunda i fred när man äntrar en butik.
Det funkar inte här. De värsta är de som ska prata och visa en massa skit. De som nästan är lika vidriga är de som följer varenda steg man tar, framförallt om man är ensam i butiken. Det händer dock aldrig. Jag går aldrig in en affär om jag inte ser att det finns några mer inne i butiken.
Lägg därtill folkmassa, trängsel och en allmänt stressig miljö och ni har hittat en av mina fobier. Min kropp reagerar inte bra i sådana miljöer.
Jag gjorde klart att den dag jag ska shoppa så gör jag det ensam. Jag är mycket effektiv när jag väl sätter i gång för jag vill så snabbt som möjligt bort från all shoppinghysteri. Skulle jag behöva anpassa shoppandet efter slashasar som går och känner på varenda plagg och pryl de ser skulle jag inte bli en trivsam kamrat att umgås med.
Vi tog följe, alla tre, till MBK som är helvetet på jorden, i mina ögon. Sexsju våningar fyllda med all sorts skräp man kan tänka sig. Såklart fullproppat med människor. Jag skulle förmodligen undvikit det här stället om det inte vore för att jag har fått ett gäng beställningar hemifrån.
Det är här man kan pruta. Det kanske man kan på finare köpcentrum också men här det allmänt vedertaget att priset ska det förhandlas om. Jag köpte kanske 8 t-shirts. Jag prutade inte en gång. Visst kanske jag kunde sparat någon hundring om jag börjat förhandla. Jag ser det dock som att jag vann eftersom jag väldigt snabbt fick grejerna i en påse och slapp den där infekterade prisdiskussionen.
Efter MBK gick det som smort. På det lite finare köpcentrumen är det inte lika farligt att vistas. Det blev några t-shirts till, ett par skor och lite annat tjafs.
En timme och tjugosjuminuter. Så länge shoppade jag. Jag är mycket nöjd med den tiden.
Grabbarna kom precis hem nu, två timmar senare och tydligen ofärdiga med sin shopping. De ska ut i hysterin i morgon också.
Det ska inte jag.
RCA
Maty är fortfarande krasslig. Det, eller så mörkar han för att undvika bloggpublicisitet. Vi vet inte riktigt.
Jag och cOP hade i alla fall en bra kväll! Så Kenny ska ha ett stort tack! Kvällen gick i guidens tecken skulle man kunna säga.
Slim hette det första stället vi var på och jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så svensk som jag gjorde där inne. Det var fullproppat med människor, samtliga var asiater förutom vi två. Vi beställde in ett helrör och fick oss ett bord. Där stod vi och gungade i stort sett hela kvällen. Dansgolv finns det inga utan alla står runt ett litet bord där de dansar och dricker.
När vi lämnade stället tog en av bartendrarna vårt helrör och gav oss en lapp som gör att vi får samma helrör vid nästa besök. Bra system! Jag ställer mig dock frågande till om det skulle fungera i Sverige. Förmodligen inte.
Undrar om flaskan finns kvar om man kommer tillbaka om ett, eller ett par år?
Tjockisen framför sin alldeles egna lounge.
Nu blir det uppladdning inför Färjestad - HV 71 som även visas här borta.
Störande upptäckt
Så där slarvigt ska inte kanten vara viken! Det är ju inte ens i närheten av en liksídig triangel.
Det får nog bli ett snack med front desk sen för det där tolereras inte i fortsättningen.
Gör om, gör rätt...
Nu så.
Jag bad cOP att vara kommentator men han var sliten efter sitt referat från igår.
Idag har vi såsat vid poolen, hängt lite i ångbastun samt badat jacuzzi. De har ett stort gym här också. Vi får se om vi hinner dit någon gång. Det troliga är att vi inte hinner med det.
Ikväll blir det käk högt ovanför marken samt ett besök på någon av de rumsrena klubbar Kenny tipsade om.
Avslutar med en väldigt kul historia om Maty. De som känner Maty sen innan har säkerligen hört den förut.
Christian "Chippen" Wilmelsson sitter och spelar blackjack på Arena nattklubb . Maty stegar fram, lite halvt på lyset då såklart, och följande dialog utspelar sig.
Maty: "Fan, jag känner igen dig!"
Chippen suckar och säger: "Det är du inte den första som säger ikväll..."
Maty: "För det är väl du som sitter på bänken i landslaget va?"
Oaktribe goes Moonkenny
Min vän Kenny brukar alltid skrävla om hur stekigt han bor. Ni som följt hans blogg vet i alla fall vad jag pratar om. Jag provar det en gång.
Jag gör en miss som jag upptäcker direkt. Volymen på Kent är för hög, för att det ska vara en riktigt Moonkenny. Sen är den ju nästan kolsvart vilket också är ett nybörjarmisstag, antar jag.
Det här med videouppladdning verkar inte vara min grej.
Kenny är för övrigt kär i Bangkok. Han brukar säga "Borta bra, men hemma bäst!" varje gång han landar på flygplatsen här. Han kan den här staden.
Jag bad om en liten guide över staden, som efter många om och men, kom till min mailbox. I den guiden finns massor med tips på hur man bäst fördriver tiden i den här storstaden. Vi har tänkt försöka hinna med så mycket som möjligt.
I slutet av guiden fanns det en massa information om vart man "hittar" de bästa tjejerna. Det var väl omtänksamt av honom men jag vill ändå avsluta inlägget med en hälsning till Kenny;
Tack, men du vet mycket väl att vi INTE jobbar så!!
